Priset på pengar i fokus

Under de senaste tio åren har priset på pengar varit i det närmaste noll, gratis. När så är fallet så stiger skulderna snabbt eftersom räntekostnaderna är låga och de flesta inte har några problem med att finansiera skulderna. Samtidigt stiger värdet på flertalet tillgångsslag. När kostnaden på pengar är nära noll så ser ett stort antal tillgångar som ger en avkastning norr om noll attraktiva ut. Centralbanker runt om i världen har infört nollränta i förhoppning om att det skulle stimulera ekonomisk aktivitet. Deras målsättning med gratis-pengar har varit att driva upp olika tillgångspriser för att skapa en rikedomseffekt så att hushållen fortsätter att spendera pengar. Utifrån det perspektivet har centralbankerna lyckats. Alla tillgångsslag, däribland aktier, obligationer och fastigheter, har sett stora inflöden då investerare har flytt från pengar som inte gett någon ränta för att istället investera i olika tillgångsklasser. Detta har resulterat i rekordnivåer och aldrig tidigare har så många tillgångsklasser varit övervärderade samtidigt. När räntan på sparkontot är noll så ser företagsobligationer som avkastar 3 procent eller högränteobligationer med avkastning på 6 procent tilltalande ut, särskilt i en marknad där man har haft möjlighet att investera via belåning till nära noll i ränta.

Amerikanska hushållens nettoförmögenhet

Hushållens tillgångar subtraherade med dess skulder dividerat med disponibel inkomst anger hushållens nettoförmögenhet i förhållande till inkomst. Mätningen ger också en bra bild av hur fördelningen mellan olika tillgångar, såsom aktier och fastigheter ser ut liksom storleken på de olika tillgångsslagen. Hushållens nettoförmögenhet befinner sig sällan på extrema nivåer, vare sig låga eller höga, under längre perioder utan toppar tenderar att följas av dalar för att sedan återgå till det historiska genomsnittet över tid. De amerikanska hushållens nettoförmögenhet i förhållande till dess inkomster, som publiceras av den amerikanska centralbanken, Fed, är för närvarande ca 6,7 vilket kan jämföras med det historiska genomsnittet på 5,3 och är den högsta nivån sedan mätningarna startade 1951. En förklaring till den rekordhöga nivån är naturligtvis att historiskt låga räntor drivit upp tillgångspriser på bl.a. aktier och fastigheter till rekordnivåer.

Räntorna stiger i USA

Tidigare tumregel att den tioåriga räntan brukar ligga i nivå med den ekonomiska tillväxttakten har inte varit fallet de senaste åren. Den senaste tiden har den amerikanska räntebanan dock förändrats och pengar är inte längre gratis. Idag får man över 2 procent i ränta vid investering i en ettårig amerikansk statsskuldsväxel. I takt med att inflationen i USA närmar sig 2 procent så är det förväntat att räntan kommer att stiga ytterligare framöver. Fed förväntas fortsätta på den inslagna vägen med räntehöjningar vilket bör dra ner värdet på exempelvis aktier. Det kan mycket väl ske innan en framtida recession eftersom alternativkostnaden för att investera i tillgångar med längre duration, varaktighet, har gått från noll till tre procent. Stigande räntor skapar problem för de som är tungt belånade. Vinsterna kan komma att minska och kredithändelser, vilket innebär att ett bolag har hamnat i betalningsdröjsmål, genomför en rekonstruktion eller försätts i konkurs, ökar sannolikt mer än förväntat. Högre skuldkostnad påverkar ekonomin negativt och riskfyllda tillgångar kommer att värderas lägre p.g.a. att priset på pengar stiger vilket gör de flesta tillgångsklasser mindre attraktiva.

I de flesta delar av världen är räntenivån fortsatt låg och i Sverige är den fortfarande negativ. En expansiv penningpolitik kan naturligtvis skapa möjlighet för fortsatt prisuppgång i olika tillgångsslag. Samtidigt finns det tecken på avmattning, inte minst på bostadsmarknaden. 

Vänliga hälsningar,

Jonas Höglund
VD, Kapitalinvest

print

Kapitalinvest