Kinas skuldsättning i fokus

Historiskt har man talat om att när USA nyser så drabbas övriga världen av förkylning. Det är numera inte bara USA som utgör en global risk utan även Kina som idag är världens näst största ekonomi. Produktionen i Kina växer kraftigt och bidrar till att BNP-tillväxten i landet dubbleras varje decennium. Problemet med produktionssiffrorna är att de till stor del är behäftade med en massiv skulduppbyggnad. År 2008 var utlåningen 162 procent av landets BNP. I slutet på förra året hade utlåningen stigit med 260 procent av BNP och förväntas landa kring 320 procent år 2021, enligt analytiker. Det finns huvudsakligen två nyckelkomponenter i Kinas skuldproblem. Den första är fastighetsmarknaden. Regeringen har lyckats begränsa möjligheten att investera i fastigheter med belåning men fastighetspriserna stiger fortfarande i delar av landet. I Peking steg exempelvis fastighetspriserna med närmare 15 procent i september jämfört med samma månad året innan. Den andra stora utmaningen är att försöka få utlåningens storlek att ligga i linje med låntagarens möjlighet att finansiera skulden. Kinas finansiella system har under lång tid låtit företag som är statligt ägda eller som får statligt stöd låna till förmånligare villkor än övriga låntagare. Det antas att staten kliver in om behov av stöd uppkommer. För att försöka skapa en mer effektiv kapitalmarknad och förhindra att företag som är insolventa fortsätter med sina verksamheter p.g.a. statligt stöd, så har beslutsfattare gradvis börjat ta bort sådana stöd.

Kinas skuldsättning i fokus

Den senaste tiden har även företag som är delvis statligt ägda tillåtits att gå i konkurs. Balansgången kring detta är mycket känslig. Om beslutsfattarna drar tillbaka de statliga stöden för snabbt så riskerar man en kraftigt minskad kreditgivning vilket skulle kunna leda till att systemet kollapsar. Kreditvärderingsinstituten Moody’s och S&P har båda valt att sänka Kinas kreditbetyg under 2017 med anledning av den allt högre skuldsättningen och Internationella valutafonden efterlyser ytterligare krafttag mot Kinas kredittillväxt. Hittills har den kinesiska regeringen hanterat situationen väl och även om andelen konkurser stigit något så är situationen under kontroll. Kina är, trots ökad skuldsättning, ett land med stora inhemska besparingar, strikt kapitalkontroll och med en valutareserv på över 3 000 miljarder dollar har landet goda möjligheter att hantera risker och är inte heller beroende av utländsk finansiering.

En tydlig indikation på Kinas inflytande på de globala marknaderna såg vi dock 2015 när de devalverade valutan, yuanen, och införde striktare kontroll kring hur valutan handlades. Det skickade chockvågor i de globala marknaderna och resulterade i stora kapitalutflöden från landet vilket gjorde att staten fick använda en stor del av valutareserven för att stabilisera valutan. Obalanser i det finansiella systemet kan skapa framtida problem och leda till kapitalutflöden som på nytt kan komma att påverka de globala marknaderna.

Vänliga hälsningar,

Jonas Höglund
VD, Kapitalinvest

print
Kapitalinvest