Kina i fokus

I början på mars beslutade Kinas parlament, Nationella Folkkongressen, att avskaffa begränsningarna för hur många mandatperioder som landets president kan sitta vid makten. Två ledamöter var emot, tre avstod från att rösta och hela 2 958 ledamöter röstade för förslaget som innebär att världens mäktigaste person, president Xi Jinping, kan sitta kvar på obegränsad tid. Förslaget är naturligtvis framtaget av Xi Jinping och det är inte sedan Mao Zedongs dagar som en president öppet utövat så mycket makt i Kina. 

Xi Jinping valdes till president 2013 och har varit populär bland folket för sina krafttag mot korruption och partitopparnas tidigare lyxliv. Korruptionen är fortsatt ett problem i Kina men politikerna drar sig numera för att bära dyra schweiziska klockor då dessa är uppenbara mutor. Under ett par år före Xi Jinpings presidentperiod köpte även kommunistpartiet varje år in splitternya Audis, huvudsakligen Audi A6, men det sker inte heller längre. Xi Jinping har styrt politiken och ekonomin mot politisk repression, förtryck, med statlig kontroll och konfrontation. Repressionen har hårdnat med tiden och riktas numera mot all form av opposition. Han har infört omfattande kontroll över media och internet. Sociala medier som Facebook och Twitter är förbjudna. Kina har egna versioner av sociala medier med statlig censur. Att just Twitter är förbjudet är kanske bra för tillfället med tanke på Trumps twittrande om Kina den senaste tiden. Den allt större repressionen skrämmer folket till lydnad och tystnad vilket gör att det är svårt att veta vad det kinesiska folket tycker om förändringarna. Rädslan har även spritt sig inom kommunistpartiet vilket leder till passivitet då politiker är rädda för att ta egna initiativ. Nuvarande president är extremt konservativ och tror inte på vad andra ser som nödvändiga reformer. Huvudsaklig anledning till att Xi Jinping inte alltid är mottaglig för ekonomiska teorier och reformer är att dessa skulle kunna komma att minska hans kontroll och skada hans popularitet.

Handelskrig med USA

Trump har hotat Kina med 150 miljarder dollar i tariffer. Kina kan inte hämnas med samma summa då de importerade amerikanska produkter till ett lägre värde, 131 miljarder dollar förra året. Kina kan dock besvara USA:s tariffer genom att bl.a. minska värdet på sin valuta eller sälja delar av sina 1,17 biljoner dollar av amerikanska statspapper. De kan även svara med att försvåra och minska amerikanska företags åtkomst till den kinesiska marknaden. Kinas tech-giganter, Alibaba och Tencent, har sammantaget ett marknadsvärde på ca 500 miljarder dollar vilket är större än Facebook. De har världens största marknad för internetbetalningar, innehar världens snabbaste superdator och de bygger för närvarande världens mest resursstarka forskningscenter för kvantdatoranvändning. Deras kommande satellitnavigationssystem väntas kunna konkurrera med USA:s GPS redan år 2020. Det här stressar USA som bedriver en utredning som förväntas visa att Kinas stöld av immateriella rättigheter har kostat amerikanska företag ca 1 biljon dollar vilket ökar risken för att USA ska ”straffa” Kina med tariffer, tullar. Den tidigare styrelseordföranden i Googles moderbolag, Alphabet, har varnat för att Kina kan komma att passera USA inom artificiell intelligens år 2025. Under 2015 dedikerades endast 0,6 procent av den amerikanska federala budgeten åt forskning och utveckling vilket var en tredjedel jämfört med 1964. Trumps budgetproposition för 2019 innebär en minskning med ca 40 procent i den del där vetenskaplig forskning återfinns. Slaget om digital överlägsenhet borde inte ske i ett handelskrig. USA borde istället fokusera på att fortsätta att vidareutveckla sin digitala kompetens.

Vänliga hälsningar,

Jonas Höglund
VD, Kapitalinvest

print

Kapitalinvest