Finansbubblor i fokus

Kulmen i Tulpankraschen inträffade i januari 1637. Då hade tulpanlökspriset stigit ca 26 gånger inom loppet av en månad för att sedan krascha och landa på ca 5 procent av toppnoteringen under den första veckan av februari samma år. Tulpan-, Mississippi- och Söderhavsbubblorna har alla gemensamt att en statligt sanktionerad bank skapade ett för stort utbud av pengar. Resultatet har varit detsamma; boom, spekulation, krasch följt av finansiell förödelse. Robert J. Shiller, nobelpristagare i ekonomi, anser att finansiella bubblor bl.a. skapas av lägre krav vid kreditgivning, mediehysteri och av teorier om ny era som rättfärdigar osedvanligt stora prisuppgångar för en tillgång som exempelvis fastigheter eller aktier.

En del hävdar, baserat på formler och diagram, att bubblor inte är möjliga eftersom alla marknadsaktörer, människor, agerar rationellt och kan förutse framtiden. Spekulativa bubblor inträffar dock och marknadsaktörer kan inte förutse framtiden och agerar heller inte rationellt. Investeringsbeslut fattas ofta på rationella grunder. Det är dock mänskligt att man blir mindre rationell och mer emotionell när investeringen är genomförd. En emotionell investerare kan vara entusiastisk men även stressad och ju mer emotionell hen blir desto större risk är det att hen tappar sin självständighet och rör sig mot flockbeteende. Flockdjursbeteendet är djupt förankrat hos människan och brukar vara en starkt bidragande orsak till kraftiga marknadskorrigeringar.

Finansbubblor i fokus

Många hävdar att man bör låta en finanskris få löpa fullt ut utan statlig inverkan. Om en kris tillåts få verka utan statlig inverkan skulle många företag inte kunna fullfölja sina betalningsåtaganden vilket troligtvis skulle resultera i att alla företagare, inte bara banker, skulle bli betydligt mer försiktiga med att lämna kredit i framtiden. Så länge vi lever i en värld där flödet av pengar styrs, kontrolleras eller rent av manipuleras av stater och dess centralbanker kommer monetära ingrepp vara norm. Trots att det i många fall var flera hundra år sedan vissa kriser ägde rum är det rimligt att anta att konsekvensen av monetära likviditetsinjektioner har varit orsak, och förblir orsak, till bubblor som förr eller senare spricker. Spekulationsbubblor är det tydligaste resultatet av enorma likviditetsinjektioner. Det är sannolikt att centralbankernas stimulansåtgärder de senaste åren med bl.a. enorma likviditetsinjektioner skapar framtida spekulationsbubblor. Det är dock omöjligt att veta exakt var och när nästa spekulationsbubbla spricker. Det enda som är säkert är att förmögenheter byter ägare med varandra i nästa finanskris.

Vänliga hälsningar,

Jonas Höglund
VD, Kapitalinvest

print

Kapitalinvest