Amerikansk skuldsättning i fokus

Det amerikanska budgetunderskottet fortsätter att öka. Förra året landade underskottet på 665 miljarder dollar och i år, tack vare Trumps skattesänkningar i kombination med ökade offentliga utgifter, väntas underskottet stiga till över 800 miljarder dollar. År 2020 förväntas det överstiga 1 biljon dollar vilket kan jämföras med år 2001 då det var ett budgetöverskott på 128 miljarder dollar. Det var för övrigt det år som den amerikanska budgeten senast gick med överskott. I takt med det ökade underskottet stiger räntebetalningarna som för närvarande är den i särklass snabbast växande kostnadsposten i den federala budgeten. Kostnaden för räntebetalningar väntas överstiga försvarsutgifterna redan år 2024 och fyrdubblas under det kommande decenniet. Om så sker kommer räntekostnaden att överstiga 1 biljon dollar per år om tio år. Under årets första kvartal så redovisade finansdepartementet en nettoupplåning på 488 miljarder dollar vilket var ett rekord för en så kort period som tre månader och 47 miljarder dollar mer än beräknat. För att finansiera budgetunderskottet förväntas USA:s behov av att utfärda skuldinstrument öka.

Utländska investerare har fordringar på ca 6,3 biljoner dollar, ca 30 procent av den totala amerikanska statsskulden. Kina är största utländska investerare i USA med ca 1,8 biljoner dollar. I det rådande handelskriget har kineserna nämnt att de kan komma att sälja delar av sitt innehav vilket skulle kunna få andra utländska investerare att göra detsamma. Utländska investerares aptit på amerikanska statsskuldebrev har inte stigit i samma takt som regeringens lånebehov. Om utländska investerare köper mindre amerikanska skuldebrev så kommer regeringen att behöva vända sig mot amerikanska investerare med önskan att de köper upp resterande volym. Detta kan komma att driva upp räntorna då den amerikanska regeringen kan behöva erbjuda högre avkastningspotential på sina skuldebrev för att möta intresset, efterfrågan, bland potentiella inhemska investerare. Historiskt har dock intresset för att investera i amerikanska skuldebrev och dess valuta varit hög och framför allt i turbulenta perioder.

Kreditkortsskulderna är på rekordhöga nivåer

Amerikanska konsumenter ökade sina sammanlagda kreditkortsskulder med 92 miljarder dollar under förra året vilket är den största ökningen sedan 2007. De totala kreditkortsskulderna översteg 1 biljon dollar under 2017 vilket är den högsta nivån hittills. Det ökade skulderna härleds till den starka ekonomiska utvecklingen och den för närvarande relativt låga finansieringskostnaden. Närmare hälften av amerikanerna har kreditkortsskulder och av dessa har det genomsnittliga hushållet en skuld på ca 16 000 dollar. För de hushåll som har skulder så är den totala genomsnittliga skulden ca 134 000 dollar vilket även inkluderar bostadslån, billån och studieskulder. Om räntan stiger så stiger även kostnaden att finansiera skulderna. Det låga ränteläget har även bidragit till att de svenska hushållens skuldsättning har ökat kraftigt. I januari 2018 uppgick de totala lånen till 3 800 miljarder kronor vilket är en fördubbling på tio år. 3 116 miljarder kronor eller 82 procent av de svenska hushållens lån var bolån.

Räntorna stiger i USA

I USA får man idag ca 2 procent i ränta vid investering i en tre månaders amerikansk statsskuldsväxel. Inflationen i USA landade på 2,5 procent i april vilket innebär att räntan sannolikt kommer stiga ytterligare framöver. Om den amerikanska centralbanken, Fed, fortsätter på den inslagna vägen av räntehöjningar så kommer räntekostnaderna att öka både på den offentliga sidan och ifråga om företags- och privatskulder. Högre skuldkostnad påverkar köpkraften och ekonomin negativt.

En stat, ett företag eller en privatperson som bär skuld har en sak gemensamt och det är att skulden en dag ska betalas tillbaka. 

Vänliga hälsningar,

Jonas Höglund
VD, Kapitalinvest

print

Kapitalinvest